Lövångers kyrkstad är en kyrkstad med anor från 1600-talet i Skellefteå kommun.
Kyrkstadens rödmålade stugor har blivit en symbol för Lövånger och gjort bygden känd över stora delar av landet. Som gäst bor du bekvämt i välutrustade stugor och kan samtidigt känna historiens vingslag.

I början av 1800-talet fastställdes vilka som hade rätt att bygga en kyrkstuga. Bland anat var man tvungen att bo minst en mil från kyrkan.
Kyrkstugorna knöts till hemmanen och kunde inte säljas separat. Runt förra sekelskiftet hände det dock att kyrkstugorna antecknandes som lösöre i bouppteckningarna och därefter kunde sälja fritt.
I början av 1900-talet minskade kyrkstugornas betydelse och många av stugorna fick förfalla. Tack vare bildandet av en hembygdsförening kunde stugorna räddas till eftervärlden.
Idag består kyrkstaden av 230 kammare (lägenheter) fördelade på 117 stugor varav 12 fortfarande är i privat ägo. Övriga stugor, liksom ett trettiotal stallar, ägs och förvaltas av en kyrkstadsstiftelse.
Lövångers kyrkstad nyttjas idag till största delen som turist- och konferensanläggning.

För boende på Vandrarhem, Kyrkstugor eller camping.
Kontakta Lövånger Kyrkstad 0913-102 03 eller
http://www.lovangerkyrkstad.se


Kyrkstaden med sina röda stugor och smala grusade gator har gjort Lövånger känt långt utanför sockengränsen. Idag är alla överens om värdet av de gamla byggnaderna. Men så har det inte alltid varit. I början av 1900-talet höjdes röster som menade att kyrkstan var en sanitär olägenhet, en stor brandrisk som borde jämnas med marken. Anledningen var att stugorna användes i allt mindre omfattning och att underhållet därför blivit eftersatt.
Lyckligtvis undgick stugorna rivningshotet och Lövånger kan idag glädjas åt ett levande minnesmärke med anor från medeltiden.
De flesta av de nuvarande stugorna i kyrkstaden är uppförda under 1800-talet, men kyrkstaden som institution är betydligt äldre än så. Troligtvis byggdes de första stugorna redan under medeltiden. Ser man till kyrkstadens planläggning så kan det tyda på att kyrkstaden fått sin struktur redan innan kyrkan började byggas på 1480-talet.
Under flera hundra år var socknen till stora delar väglöst land och att förflytta sig tog mycket tid i anspråk. Men till kyrkan måste man då kyrkoordningen föreskrev att prästerna skulle se till att folket i socknen infann sig i kyrkan på söndagarna. Bara de som bodde på riktigt avlägsna platser kunde beviljas färre kyrkobesök. Därför byggde man sig en kyrkstuga där gårdens folk kunde bo i samband med kyrkhelger, marknader och ting.